Gårdagens drama

Eftersom jag fick många sms och telefonsamtal igår om vad som hände egentligen så tänkte jag göra ett inlägg för ärligt orkar jag inte berätta det om och om igen.

Jag hade en skoldag igår, vi skulle varit där från 9.15-16.00. Men direkt efter lunchen fick jag otroligt ont i magen. Det högg till som det kan göra och jag har länge misstänkt att jag har gallsten. Men efter en liten stund försvann smärtan och vi gick tillbaka till skolan.

Efter att ha kommit in i klassrummet och satt mig och läraren börjat lektionen kände jag hur mitt hjärta klappade fortare och fortare. Jag blev otroligt rädd och ville bara ut och få luft. Så jag sprang ut med mobilen i hand och ringde 1177. Berätta mina symptom (vid det här laget hade jag fått tung andning, domningar i vänster arm och var allmänt borta). Ellie sprang ut för att kolla till mig också och 1177 tyckte jag skulle ringa 112. Efter någon kvart dök två män upp från ambulansen och tyckte vi skulle åka in.

I ambulansen tog de ett EKG som inte visade något onormalt med hjärtat. Antagligen berodde det på stress sa det. Väl på sjukhuset kom magsmärtorna tillbaka och jag fick ondare i armen.
In i ett eget rum, på med EKG igen, blodtryck och bli klämd på etc etc. ALLT gjorde enormt ont, det var som om jag var extra extra extra känslig i huden. Jag grät verkligen när blodtrycksmanschetten stramade åt. "Slappna av, andas, andas!" Ja jo jättelätt du. 
Men EKGet visade återigen inget "beror nog på stress, du ska få smärtstillande spruta i skinkan" så då fick jag första sprutan, hjälpte inget och jag larmade på de.
In kommer de med en till spruta och mitt tålamod har tagit slut. "JAG VILL INTE HA EN TILL SPRUTA, TA ETT JÄVLA ULTRALJUD SÅ JAG VET VAD DET ÄR SOM GÖR ONT!!"

Jag borde inte ha skällt för jag vet hur det fungerar på akuten, hur doktorn är ledaren och sköterskorna bara gör som de blir tillsagda. Men fan vad jag hatade läkaren då. Speciellt när min läkare på vårdcentralen sagt att jag ska åka in om jag får smärtor och säga att jag väntar på ett ultraljud. Men allt jag fick till slut var Spasmofen som gjorde mig sjukt hög och illamående. Och jag fick hem samma sak så jag kan ta det när det behövs. Men ett ultraljud inom snar framtid, kan jag nog glömma och vad som faktiskt orsakade allt fick jag aldrig reda på!